FRAMSIDA

Kampanjen mot hemolycksfall ber intresserade komma med förslag till mottagare av priset Årets säkerhetsbragd 2004.
Priset utdelas för en betydande idé eller åtgärd som på ett avgörande sätt bidragit till att förebygga olyckor i hemmet eller på fritiden. Vid beviljandet av priset fästs särskild upp-märksamhet vid åtgärder som främjat det olycksförebyggande samarbetet i kommunen.

Prissumman 5 000 euro

Sänd in förslagen senast 31.5.2004 under adressen: Joona Vuorenpää, Finska Försäkringsbolagens Centralförbund, Bulevarden 28, PB 214, 00121 Helsingfors. Vinnaren offentliggörs i samband med den nationella Olycksfallsdagen, fredagen den 13 augusti 2004.

Fjolårets pris Årets säkerhetsbragd 2003 tilldelades Kervo stad. I Kervo har olika instanser bedrivit förtjänstfullt samarbete för att förebygga hemolycksfall bland äldre människor och staden har satsat mycket på att förbättra invånarnas säkerhet.

Tävlingen Årets säkerhetsbragd har sin bakgrund i det oroväckande stora antalet olycksfall som sker i hemmet och under fritiden. Varje dag inträffar det i Finland över 2 000 hem- och fritidsolycksfall som resulterar i kroppsskada. I olycksfallen omkommer varje dag sex personer. Ändå kunde åtminstone varannan olycka ha gått att förebygga.

Kampanjen mot hemolycksfall bedrivs av social- och hälsovårdsministeriet, inrikes-ministeriet, Stakes, Centret för hälsofrämjande, Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland och Finska Försäkringsbolagens Centralförbund i samarbete med FRK och Finlands Kommunförbund.

Text: Leena Kokko

Bosse Bilist gick en tidig morgon energiskt från parkeringshallen till sin arbetsplats, när han plötsligt halkade omkull. Vid första hjälpen konstaterades en fraktur i högra handleden. Paula Pensionär skyndade sig över gården till busshållplatsen. Hon skulle ta hand om sin febersjuka sonson, men i brådskan halkade hon så illa att hon hamnade hon på sjukhus med en höftfraktur.

Vinterhalkan kommer som en överraskning varje år. Halkolyckor är den vanligaste typen av olycksfall som drabbar fotgängare vintertid. Över 50.000 fotgängare tvingas uppsöka vård efter att ha halkat och skadat sig. Halkan kan också kräva liv - år 2002 omkom 11 personer till följd av halkolyckor.

- De allmännaste skadorna när folk halkar omkull är frakturer på armar och ben, krosskador och vrickningar, nämner professor Pekka Kannus vid Tammerfors universitet, specialist på olycksfallsförebyggande. Han och hans forskargrupp har under de senaste åren ingående studerat fallolyckor och publicerat sina rön i ledande medicinska tidskrifter.

Mot slutet av året är det dags för julfester, intensivt shoppande och helger som får folk att vara i farten mer än vanligt. Ouppmärksamhet till följd av brådska och stress kan resultera i olycksfall som blir dyra både för den drabbade själv och för samhället.

- De allvarligaste skadorna vid fallolyckor är höftfrakturer och skallskador samt t.ex. underbens-, lårbens-, ryggrads- och överarmsfrakturer, berättar Kannus. Dessa skador, som särskilt drabbar äldre, hör också till dem som är svårast och dyrast att behandla. Årligen måste 30.000 - 40.000 personer i Finland behandlas på sjukhus för skador till följd av fall.

En höftfraktur är smärtsam för patienten och kräver lång konvalescens. Totalkostnaderna för en höftfraktur under det första året efter skadan uppgår till ca 14.000 - 20.000 euro. Beloppet omfattar en rad olika kostnader. Höftfrakturpatientens vård på sjukhus står för ungefär hälften av summan, berättar Kannus.

Paula Pensionär är bäddpatient i nästan en och en halv månad på grund av höftfrakturen, först tio dagar på det sjukhus där hon opereras och sedan en månad på hälsocentralens bäddavdelning. Läkemedel, fysikalisk rehabilitering, hemhjälp och nödvändiga hjälpmedel kostar också. Även om merparten betalas av skattemedel blir det också en hel del kostnader för den drabbade själv, bl.a. självriskandelar. Ensamboende pensionären Paula måste i några månaders tid anlita hemvårds- och måltidstjänster. Dessutom blir hennes livskvalitet försämrad för en lång tid framåt, kanske permanent. Frakturen kanske läks långsamt och den kan också lämna bestående nedsättning av funktionsförmågan, i värsta fall så att Paula måste tas in på vårdinrättning.

Bosse Bilists skadade handled var gipsad i fem veckor. Lyckligtvis behövdes inte kirurgiska åtgärder. En flera veckor lång sjukledighet stör den drabbades och familjens liv på många sätt och får också konsekvenser på arbetsplatsen. Dessutom orsakar ett olycksfall ekonomiska förluster, trots dagpenning med stöd av sjukförsäkring.

Vem ansvarar?

- Det att man tryggt skall kunna röra sig i vinterhalkan är något som alla ansvarar för, betonar professor Pekka Kannus. Ansvaret bärs av hela samhället: individerna, hälsovården, arbetsplatserna, försäkringsbolagen, kommunerna och staten.

Kostnaderna för vården av de halkskadade och för andra konsekvenser beräknas vara fem gånger så stora som kostnaderna för gatuunderhållet.

Underhållet av gator och allmänna områden åligger staden, medan fastighetsägaren ansvarar för underhållet av gångbanor och gårdsområden. Om en fotgängare halkar på en dåligt skött gångväg och blir skadad är fastigheten ersättningsskyldig. Förutom att snöskottning och sandning ombesörjs är också tillräcklig belysning en viktig trygghetsfaktor. Särskilt viktigt är underhållet av fastigheters yttertrappor. Stadiga ledstänger gör det säkrare för både äldre personer och barn att röra sig.

Underhållsskyldigheten grundar sig på lag, och försummelse leder till påföljder. Om ansvar konstateras kan ersättningarna bli betydande.

I underhållet av gångbanor finns stora regionala skillnader och övervakningen är ganska ringa. Särskilt frekventa är halkolyckor på trottoarer i stadscentra.

För allas trygghet är det bra om de som bor i fastigheten aktivt påtalar eventuella brister i underhållet av gångbanor och gårdar.

Vinterskor och gångstavar

- Till det som individen själv kan göra är att välja lämpliga skor med grovmönstrad sula eller halkskydd undertill och låta bli att utsätta sig för risker i halkan exempelvis under alkoholpåverkan, påpekar Pekka Kannus. Rusa alltså inte iväg i dansskorna från lillajulsfesten till taxikön.

Ordentliga vinterskor är en billig försäkring när det är halt ute. Låt en skomakare förse skorna med nya sulor om det behövs. Hos skomakaren kan man också köpa halkskydd att fästa på skorna.

Vinterföre är ingen anledning att undvika att röra sig utomhus. Det gäller bara att vara ordentligt rustad.

Äldre personer rekommenderas att använda gångstöd eller höftskydd när de rör sig ute i halka. Med ökande ålder försämras balansen och rörelseförmågan, och därför kan gångstavar, promenadkäpp eller rollator vara bra hjälpmedel, framhåller Kannus.

- Glädjande många har de senaste åren börjat ägna sig åt stavgång. Med stavar till stöd vågar man sig ut på promenader också i sämre väder.

Sin beredskap att klara av halka kan man, förutom med lämpliga skor och hjälpmedel, också förbättra med regelbunden styrke- och balansträning. Det är ett utmärkt sätt att minska fallrisken, understryker Kannus.

- Vetenskapliga studier har visat att regelbunden styrke- och balansträning förbättrar balansen, koordination, muskelkraften och rörelsesäkerheten hos äldre och därigenom minskar förekomsten av fallolyckor med 20 - 50 procent, säger professor Kannus.

Valet av motionstidpunkt är också viktigt: morgnar med halka lönar det sig att vänta tills sandningen är skött innan man ger sig ut. Och i dagsljus rör man sig tryggare.

Om olyckan ändå är framme?

Och om du trots alla försiktighetsmått ändå halkar omkull?

Ligg först kvar där du fallit, pröva om armar och ben fungerar och känn efter var det gör ont. Om du inte kan stöda på lemmarna, res dig inte, utan kalla på hjälp t.ex. genom att ropa eller använda din mobiltelefon. Uppsök läkare vid alla allvarligare skador, råder professor Pekka Kannus.

Om du som förbipasserande ser någon som råkat ut för en fallolycka, kontrollera personens medvetandenivå genom tilltal. En medvetslös person bör försiktigt vändas i framstupa sidoläge och ambulans tillkallas. Försäkra dig om att den drabbade andas och påbörja basal hjärt-lungräddning vid behov. Är personen vid medvetande, fråga var det gör ont. Om personen slagit huvudet i fallet är det viktigt att iaktta medvetandenivån. Lugna den som fallit. Kontrollera rörelseförmågan i armar och ben.

- Förutsatt att de nedre extremiteterna är oskadda och ingen skallskada eller yrsel förekommer kan du hjälpa personen att stiga upp. Vid minsta förekomst av allvarligare skador till följd av fallet bör den drabbade uppmanas att söka läkarhjälp, säger Kannus.

Vem ersätter?

Ersättning för halkolyckor söks hos den som är skyldig att underhålla den plats där olyckan inträffat. Uppkomsten av ersättningsansvar förutsätter att fastighetsägaren inte har skött sandning eller annat underhåll på adekvat sätt. De som har hand om underhållet av trottoarer och gårdsplaner är skyldiga att vara särskilt omsorgsfulla, vilket innebär att även ringa oaktsamhet ger upphov till ersättningsansvar.

Ersättningsskyldig vid en halkolycka på gatan är ägaren till den fastighet som gränsar till olycksplatsen. Husbolag har vanligen en ansvarsförsäkring. Den skadade bör omedelbart kontakta husbolagets disponent, som gör skadeanmälan till försäkringsbolaget. Dessutom är det skäl att se till att husbolaget får eventuella vittnes- och läkarutlåtanden samt kvitton på utgifter som skadan orsakat.

Om olyckan inträffar på en trottoar eller ett övergångsställe som staden är skyldig att underhålla riktas ersättningsanspråken till staden. Byggnadskontoret upplyser om vilken instans som ansvarar för skadeplatsens underhåll.

Den skadade kan också söka ersättning från sin egen olycksfallsförsäkring och åtminstone underrätta sitt försäkringsbolag om skadan.

Bosse Bilist kan alltså rikta ersättningsanspråk till det husbolag som äger tomten och ansvarar för halkbekämpningen. Om han hade halkat på sin egen gård när han gått ut till postlådan för att hämta morgontidningen, kunde han ha sökt ersättning bara från en eventuell frivillig olycksfallsförsäkring.

Paula Pensionär halkade hemma på gården till det radhusbolag där hon bor. Det komplicerar frågan om ersättningsskyldigheten. I det lilla radhushusbolaget sköts fastighetsunderhållet av de boende i tur och ordning enligt en lista. Ansvaret bärs i detta fall av den som enligt listan hade i uppgift att sanda gårdens gångvägar.

En fotgängare skall kunna visa platsen där han eller hon halkat men behöver inte bevisa att gångbanan varit hal. Den som halkat bör se till att händelseförloppet relateras noggrant i olika handlingar. Om det finns vittnen bör man ta upp deras kontaktuppgifter. Dessutom är det till nytta att informera fastighetsägaren om halkolyckan så snabbt som möjligt.

Det är bättre att vara förutseende än att ångra sig efteråt. Den inställningen lämpar sig för var och en i vintertrafiken. Hänsyn till andra kan rentav förebygga olycksfall. Det kan exempelvis handla om att sköta om sandning eller saltning när halkan överraskar.